tappat kontrollen helt?..
Pengar?
vad är pengar egentligen värda?
Pengar är bara till för att skapa osämja o girighet..
Fy fan att vissa bara kan..
Det kokar i mig av irritation, att pengar kan styra människor så som det verkligen gör..
Kan man inte bara nöja sig med att man har det bra?
För varje dag som går, lär jag mig mer av att uppskatta mina nära o kära, prioritera dom som betyder nått för mig, inte bara jobba som en galen utan ta mig an att finnas för andra så som dom finns för mig.. Livet ser bra ut idag men det kan också ta en drastisk vändning imorgon.. Det spelar egentligen ingen roll om du är ung eller om du är gammal,allt kan hända..
Just nu ligger en mycket nära vän på sjukhuset, för att dom funnit en knöl i magen, väntar på provsvar så han vet när han kan åka hem.. Alla mina styrke tankar till dig!!
Min lust till att "arbeta mig framåt" är likamed noll.. jag kan inte hitta den dr indre motivationen till att göra.. städa vad är det? veckohandla, vad är det?..
Det ända som går av sig själv är det som ligger på ren rutin; William, hunden, jobba o sova.. Det känns verkligen inget bra o en ny känsla av att jag varken vet ut eller in smyger sig på mig varje dag.. Man känner sig typ övergiven på en udde, även att jag inte är det, men övergiven på en udde där du varken kan röra dig framåt,bakåt eller åt sidan.. hur du än trampar så står du bara stilla.. Vad ska jag göra? Hur ska jag bli motiverad igen? Varför flackar min motivation så in i hel----?
Brukar ju aldrig någonsin ha känslan av att inte veta vilket ben jag ska stå på..
Har jag helt mist min kontroll? Hur ska jag då börja för att åter ta denna?..
XxX Sazza..
Lyckan kommer, lyckan går, lyckligast är..
Den 28/3 va det mammas begravning o den va så fin o personlig, hela denna reprensenterade mamma o va jätte vacker.. Nu är det bara urnsättningen kvar o det känns jätte tungt.
Man sitter här o vill göra det samtalet som aldrig gjordes, tar upp sin telefon o kommer på sig själv att det inte längre går att ringa till henne..
Ångesten kryper sakta fram o man känner att man gör allt på den spar låga man har..
Ingen förstår hur lång tid detta verkligen tar o än är det inte över, så känns det..
Alla sörjer så klart olika, men nu är det jobbigt.. suck..
Jag kan tacka att jag har ett sådant rikt liv, med fantastiska vänner som finns här för mig o drar i dom mest känsligaste trådarna som jag har..
Jag har också kommit på att det kvittar om man haft en vän i nästan 10 år eller 1 månad, man slutas aldrig att förvånas över någons sätt, man tror liksom att man känner varandra efter så lång tid men apapaa icke så nicke.. Jag förväntade mig, eftersom det va min bästa vän som jag alltid lutat mitt huvud mot skulle finnas där för mig men han valde annat istället o nu har en irritation grott o vi har avslutat vänskapen.. Inte just för att han inte fanns där när jag behövde honom som mest, utan i all övrighet han fanns där inte alls o har inte funnit för mig på väldigt länge o nu rann det över..
Man gör inte som han gjorde..
Jag har hunnit haft 25års fest o allt va väldigt lyckat, där ser man bara vilka vänner man har haha, 1vän ordnade med spriten o tejpade heeeeela min bil,port- dörr o min lägenhets dörr, 1 annan vän tog mig ann på salongen i Malmö o fixsade makeupen o gjorde hår förlängning, 1annan vän antog sig min hund o hade mina nycklar ifall det va något.. O kan ju bara säga att det va en jäkla tur att han hade mina nycklar, för jag va inte här när folket skulle anlända haha då va jag kvar i Malmö haha :P
Nåväl så blev mitt firande en riktig riktig awsome kväll o den avslutade så Rockbaren kl.05.oo för att sedan ta taxi hem til Eslöwo o kan säga att jag fortfarande är glad för att jag hade mitt firande trotts allt o är sååååå nöjd!!
Tack alla för presenterna o ert deltagande!
Nu ska jag bege mig mot gymmet o sedan uträtta div ärende i staden, ha en bra dag mina läsare!! lots of love!
